Fisk är en superbra proteinkälla. Dessutom innehåller de både vitaminer och mineraler. 

Allt detta finns i rödspättan!

• Protein
• Vitamin A, bra för syn, hud och slemhinnor
• Vitamn D, främjar bildandet av ben
• Vitamin B12, används vid produktion av röda blodkroppar
• Vitamin B Niacin, bra för ämnesomsättningen, huden, nerverna
• Vitamin B Tiamin, viktigt för hjärnan, nervsystemet och kroppens ämnesomsättning av kolhydrater
• Vitamin B Pantotensyra, viktig beståndsdel i koenzym A som katalyserar förbränningen av fetter

Lax = håller hjärnan skärpt !

• Omega-3 fett och Omega-6 fett, hjälper signalerna i hjärnan att gå fram, bygger och reparerar celler, bra för blodtrycket, njurarna, immunförsvaret
• Protein
• Vitamin A, bra för syn, hud och slemhinnor
• Vitamn D, främjar bildandet av ben
• Vitamn E, en antioxidant som skyddar våra vävnader
• Vitamin B12, används vid produktion av röda blodkroppar
• Vitamin B Niacin, bra för ämnesomsättningen, huden, nerverna
• Vitamin B Tiamin, viktigt för hjärnan, nervsystemet och kroppens ämnesomsättning av kolhydrater
• Vitamin B Riboflavin, viktigt för nedbrytning av fett, kolhydrater och protein

Fjällröding och det livsnödvändiga fettet!

• Omega-3 fett och Omega-6 fett, hjälper signalerna i hjärnan att gå fram, bygger och reparerar celler, bra för blodtrycket, njurarna, immunförsvaret
• Protein
• Vitamin A, bra för syn, hud och slemhinnor
• Vitamn D, främjar bildandet av ben

Det är nyttigt med torsk, kolja och sej!

• Innehåller nyttigt protein
• Vitamin B12, används vid produktion av röda blodkroppar
• Selen, en mycket viktig antioxidant

Fisken som Grimsis säljer fiskas med miljövänliga redskap, såsom krok (även kallad långrev) och snurrevad.

Krok / Långrev:

I denna filmsnutt kan man se hur en långrev fungerar. https://www.youtube.com/watch?v=mqf4AAomVm4

Se även video där Tryggvi förklarar hur långrev fungerar.

Man agnar med olika sorters fisk såsom sill, makrill, bläckfisk och lodda. Linan läggs ut och är stillastående i havet ca 1 meter ifrån havsbotten. Detta fiske skadar inte havsbotten eftersom långreven inte nuddar botten.

Fisken är levande när den kommer ombord, där den skärs och töms på blod vilket ger utmärkt kvalitet. Den har inte legat död i ett trål tex där den bultas om i timtals.

Snurrevad:

Snurrevad är en slags ringnot som man använder på sandbotten, främst för att fiska plattfiskar såsom rödspätta och rödtunga. Båten kör ut en lång vajer i en halv cirkel, därefter släpper man ut nätet. Den nedre delen av nätet är fastspänt i vajern och den övre delen är full med flytande kork. Sedan släpper man ut en halv cirkel till med vajer. Därefter drar man in vajern utefter sandbotten tills den nedre delen av nätet stängs, fiskarna skräms då upp från sanden och hamnar i nätet. I och med att detta redskap används på sandbotten så förstörs inte havsbottnen, sanden lägger sig helt enkelt igen.

Lax och fjällröding odlas småskaligt under väldigt hårda krav för att skydda både natur och konsumenter. Ingen användning av mediciner, såsom antibiotika, tillväxthormon eller konstgjordafärgämnen är tillåtna.

Havet runt Island är bland de renaste i världen. De havsströmmar som möts utanför Islands kuster ger bästa möjliga förutsättningar för fisk att leva och fortplanta sig i. Det rena vattnet ger fisk fri från miljögifter och som smakar friskt, och det har gjort den eftertraktad i hela världen.

Temperaturen i havet ligger mellan 2 – 12 grader.

Island ligger i framkant när det kommer till användning av naturresurser på ett miljövänligt och hållbart sätt. All el som tillverkas på Island är hållbar, största delen tillverkas med vattenkraft, 73% ,och resten med jordvärme ,27%. Dessutom värms ungefär 90% av alla hus på Island upp med varmt vatten direkt från varma källor. Resterande del av hushåll värms upp med miljövänlig el. Därför är all el som används i fiskfabrikerna miljövänlig.

Fisken som Grimsis säljer filéas och fryses in på Island, direkt efter fångst och framställs därför på ett mycket miljövänligt vis. 

Fisket är Islands största naturtillgång tillsammans med vattenkraft och jordvärme.

Islänningarna livnär sig på sina naturtillgångar och har allt att vinna på att bruka dessa på ett förnuftigt sätt.

Isländska fiskare och myndigheter har länge arbetat med hållbar utveckling som mål.

Sedan 1983 regleras isländskt fiske av ett väl fungerande kvotsystem. All fisk som fångas måste enligt lag tas i land och registreras. Saknar man kvot för den fisk man fångat får man hyra kvoter från andra båtar. På Island är det förbjudet att dumpa bifångst.

I och med att inga andra nationer fiskar i isländskt farvatten så är det enklare att räkna ut hur stora fiskebestånden är varje år och därefter sätta en kvot.

Island har kämpat hårt för att få bestämmelserätten över sina fiskevatten. Viktigaste striden i denna kamp är de tre torskkrigen som islänningarna kämpade mot, framför allt Storbritannien på 70-talet.

Britterna ansåg att de hade historisk rätt till att fiska utanför Island och att de därför inte behövde följa internationella lagar och bestämmelser. Sista torskkriget ägde rum 1975 vilket resulterade i att Islands fiskegräns utvidgades till att gälla 200 sjömil från sin kust. Den starka viljan islänningarna visade för att bestämma över sina naturtillgångar själva har lett till att Island idag har stora och välmående fiskbestånd.

Kunskap om fisket och förädling går i arv från generation till generation. Man brukar säga att fisken och fåren har hållit islänningarna vid liv genom århundraden i denna påfrestande miljö, med naturkatastrofer, såsom återkommande vulkanutbrott och dess påföljder, blåsigt och kallt väder, pester och svält. Man har överlevt dessa eländen med stark vilja, arbetsamhet och inte minst kunskap om hur man på bästa sätt tar vara på sina resurser.

Från det att Island bebyggdes på 870-talet av norska vikingar så har fisket varit avgörande för överlevnad. Man fiskade till självhushåll fram tills på 1500-talet då man började exportera torkad och saltad fisk. Fisket tog riktig fart i början av 1900-talet då man satte motorer på båtarna och de blev både större och säkrare. Det är väldigt vanligt att far och son, kusiner och andra släktingar arbetar tillsammans på fiskebåten. Så förs kunskapen vidare.